Ark Rex arkitekturfilmfestival anordnas sista helgen den 25−26 november 2023

Att skapa arkitekturfilmer och dokumentärer kräver såväl en stark idé som tillräckligt med tid, resurser och professionalism. Arbetet innebär ofta också ett omfattande rotande i arkiv och ett flertal intervjuer, som inte ens kommer in i själva filmen. En arkitekturfilm av hög kvalitet kräver också professionellt och insiktsfullt kameraarbete. De bästa filmerna har till och med sin egen, speciellt skapad och komponerad musik.

Planeringen av en arkitekturfilmfestival kräver också samma typ av uthållighet, envishet och ett kreativt och oräddt förhållningssätt. När det gäller Ark Rex-festivalen har vi hunnit samla erfarenhet för två evenemang. Nu är det den tredjes tur, med sina nya aktuella teman.

Idag är världen full av videor skapade med olika tekniska apparater. Överallt finns det inspelningar och alltid mer och mer underhållande filmklipp. I sociala medier och streamingtjänster kan du bokstavligen drunkna i den massiva floden och fångas av överflöd av stimuli. Experter har på allvar börjat uttrycka berättigad oro över att barnsenes och de ungas koncentrationsförmåga allvarligt försvagas, för att inte säga att gå helt förlorad. Samma sak hotar oss vuxna.

Bio Rex i Lasipalatsi / Glaspalatset, som tillhör Amos Rex-museet, är en stor biograf som är bekant för alla helsingforsbor. Precis där är det fortfarande möjligt att fokusera på noggrant gjorda och prisade kortare och längre arkitekturfilmer och dokumentärer.

Arkitektur- och filmfestivalens program har sin en helt egen dramaturgi. Det är givetvis upp till publiken att välja, om de vill se programmet som en bred helhet eller plocka fram precis filmer som bäst passar dem. Veckoslutets program ger alla av oss möjligheten att lära sig något nytt och uppleva överraskande och till och med underhållande stunder.

Städer, museer, arkitekter

Temat för 2023 har valts ut till att vara framgången och problematiken som angår både städer och museer. Vi kommer också att presentera några filmer med anknytning till vissa välkända arkitekter. I dag börjar de utvalda filmerna skilja sig från de vanliga; det görs inte mera bara heroiska arkitektfilmer, där en storhet i taget sätts på en piedestal. Nu presenterar vi lite annorlunda filmer om Álvaro Siza Vieira, Ludwig Mies van der Rohes familjs öden och den thailändska arkitekten Boonserm Premthada.

Att på riktigt arbeta som en arkitekt och att studera för yrket kräver genuint engagemang och talang. Det innebär alltid också att arbeta tillsammans med andra; få byggnader är skapelser av endast en person. För att skapa fantastisk arkitektur som bäst tjänar människor, behöver man förutom en skicklig arkitekt eller arkitektbyrå, alltid också upplysta uppdragsgivare, skickliga ingenjörer, byggare, många slags material, tekniska uppfinningar, och naturligtvis platsen och miljön, riktiga användare. Det behövs också resursstarka landskapsarkitekter, för att komplettera arkitektens kompetens.

Byggandet kräver alltid mycket material och pengar. Det är inte alls lämpligt att slösa eller glömma bort hållbarhet och ekologi — oavsett om pengarna kommer från privata eller allmänna fickor. Men det finns faran, att arkitektur eller vårt sätt att bygga, börjar bli allt mindre någonting som kan kallas byggnadskonst eller riktig och elegant arkitektur. Bra i undantagsfall får man möjligheter att skapa något mera än bara medelmåttigt. Ofta är det så, att det inte finns tillräckligt med resurser, tid eller möjligheter att skapa någonting med genuin kvalitet.

Optimism och framtidstro behövs alltid för att skapa den bästa arkitekturen och byggda miljön och för att modifiera den befintliga till något nytt och kanske till och med bättre än tidigare.

Tro och optimism är och har alltid varit olika i olika epoker och decennier. Man måste också känna till historien och arkitekturens historia för att förstå, varför det ibland var nödvändigt att agera på ett visst sätt och varför vissa nya idéer knutna till sin egen tidsperiod uppstod för utveckling och förnyelse av arkitektur.

Idag är urbanisering och miljonstäder, liksom även små städers önskan att bli någon slags metropoler eller destinationer för mera eller mindre höginkomsttagare i arkitekturturism, det stora och rent ut sagt en trend, som finns överallt. Nu svär vi också vid namnet förtätning — utan att inse att vi med det i värsta fall till och med börjar förstöra redan goda och trevliga stadsmiljöer från deras egna utgångspunkter. I stället kan resultatet bli en stimulansmässigt ihålig stadsmiljö som värmer på sommaren, då till och med parkerna har tagits över som byggmark och de för små innegårdarna är täckta med asfalt eller betong.

Städer funktionerar naturligtvis som en drivande kraftav utbildning, kultur, handel, interaktion, uppfinningsrikedom och ekonomi, men man måste vara försiktig medstadplanering och proritering. Om man glömmer vikten av helheten och en god livsmiljö i stadsplaneringen, eller agerar bara till exempel enligt trender och enbart genom att planera nya trafikslag, går det att misslyckas. Om vi planerar och bygger bara på fastighetsbranschens och investerarnas och lobbyisters villkor, så går vi också åt helt fel håll.

Utöver stadspolitiken behövs en bra bostadspolitik. Lägenheter ska vara tillräckligt överkomliga för alla, så att segregation och överdriven och onödig trafik fram och tillbaka kan undvikas. Den gemensamma miljön och marken ska inte heller säljas till vem som helst — då får städerna inte längre själva bestämma var oväntat behövliga hus och institutioner kan byggas.

Även nu i Finland kan de alltför täta städerna med sina invånare också bli mycket utsatta och tätheten kan ursaka problem i framtiden. Det faktum kan inte ignoreras när man tittar på dagens nyheter.

När man försöker att kartlägga och värdera världens bästa städer kan saker också mätas med mått som inte mäter allt. Man ska alltid kunna fråga vem och för vilka dessa undersökningar och favoritlistor har gjorts. Ur trendiga och relativa unga människors och välbetalda proffs synvinkel är det bästa och mest utmärkta inte nödvändigtvis vad alla tycker — blomstrande städer behöver mer nytt än basturestauranger, torg- och uteserveringar eller design- och lyxhotell. Många sorters invånare behöver också bara en massa saker som helt enkelt är justa vanliga, lagom goda och lättillgängliga för alla — inte nödvändigtvis samtidigt.

I år presenterar vi dokumentärer med anknytning till det urbana temat, gjorda med omsorg och eftertanke. Filmerna tar oss till Stockholm, Köpenhamn, London och Wien, men också till lilla Wintherthur i Schweiz och till Bangkok, som ligger långt borta i Asien och har över tio miljoner invånare. Den senaste av filmerna som valts ut för evenemanget är också ett porträtt av en Bangkok-arkitekt, och är som sådan helt utöver det vanliga.

Work in Progress — en director’s cut version av Bauhaus Archive — och ett samarbete med Louisiana Art Museum

Eftersom det pågår ett projekt i Finland för att kombinera våra två museer med fokus på arkitektur och design och förvandla dem till en helt ny helhet, har festivalen också museer som tema.

Temat är relaterat till det samarbete som vi har börjat med Louisiana Channel, som är en del av det berömda Louisiana konstmuseum i Danmark. Louisiana Channel producerar också filmer och videor om konst och presenterar den bästa internationella arkitekturen och arkitekterna. Festivalen tackar film- och videokanalen och Marc-Christoph Wagner för deras vänliga hjälp och kommer att visa några av konstmuseets filmer eller videos. Några av dem visas på en tillfällig biograf i biografens yttre foajé.

I år har vi också en liten experimentell överraskning. I samband med temat museer föreslog den Berlin-baserade filmregissören Nico Weber, som redan är bekant med evenemanget 2021, ett unikt experiment: att visa en sk. editor´s cut -version. Den, skildrar en oavslutad arbetsfas, som är kopplad till en blivande och längre dokumentärfilm. Den färdiga långa filmen kommer att vara färdig vid den planerade öppningen av de nya utrymmena och utställningarna i Bauhaus Archiv and Museum für Gestaltung.

Bauhaus Archiv anordnade en arkitekttävling för de nya byggnaderna på sin välkända tomt i Berlin. Tävlingen vanns av ett tyskt arkitektkontor vid namn Staab. Endast i samband med presentationen av den pågående filmen gjord för Ark Rex-evenemanget, finns det möjlighet att diskutera både med filmens skapare, och tillsammans med publiken också utforska de många förväntningarna på vår framtida arkitektur och designmuseum.

Saarinen som stadsplanerare och städernas tema

I samband med 150-årsminnet av Eliel Saaris födelse kommer vi att höra en presentation om Saarinen som stadsplanerare. Den sidan av den respekterade arkitekten är inte nödvändigtvis känd av allmänheten. Presentationen kommer att hållas av filosofie doktor Timo Tuomi, en av de absolut främsta av våra Saarinen-experter.

Söndagen är i alla fall tillägnad stadstemat. Vi kan inte omfamna hela världen, men Bêka & Lemoine, som också finns med i programmet i år, skulle ha den omfattande dokumentärserien Homo Urbanus tillgänglig för visning. Det skulle ta nästan tio timmar att se den, vilket gjorde det omöjligt att inkludera den i vår repertoar.

En festival för alla!

Som evenemang är Ark Rex exceptionell genom att platsen är en stor och central biograf med två generösa foajéer. Redan från början i 2019 har tanken varit att samla en bred variation av publik och se filmerna ocså tillsammans med kreatörerna.

Att sammanställa programmet har krävt arbete sedan sommaren 2022 och en liten men energisk arbetsgrupp har hjälpt till med förhandsvisningen. Ett särskilt tack riktas också till arkitekten SAFA Annukka Lindroos, som utanför själva arbetsgruppen har bekantat sig med filmer med stadstema och kommenterat dem på ett godmodigt, förtjänstfullt och sakkunnigt sätt.

Vi önskar alla intressanta arkitekturfilmsdagar!

Tarja Nurmi, arkitekt SAFA, konstnärlig ansvarig för evenemanget